Invigning av tursommaren!

Moa Mikaela och jag bestämde oss för att inviga tursommaren för två veckor sedan. Det är en fantastik kvinna att ha med sig på tur. Hon lever sitt liv utifrån devisen “Ut på tur – aldrig sur”. 
Turen gick mot Romsdal. På vägen dit så lyssnade vi på en rafflande P3 dokumentär som jag kan rekommendera å det starkaste. Den heter “Mirakeldoktorn i Aneby”. 

Vi stannade till vid denna otroligt vackra stavkyrka i Ringebu som är byggd runt 1220. Det finns en historia om två siamesiska systrar som är knuten till kyrkan. Använd valfri sökmotor och sök på “Ringebu, siamesiske søstre” så kommer du kunna läsa en spännande historia. 

När vi bestämde vi oss för var vi skulle övernatta kollade vi på vår digitala karta och pekade på en sjö som låg runt halvvägs mellan Oslo och Åndalsnes i Romsdal som var vår slutdestination. Vi fann Furusjøen.  

Jag och Moa häpnades över den vackra natur som nådde våra näthinnor när vi hade kommit upp på fjället. 

Kungens valspråk är “Pro Suecia hoc tempore” (För Sverige – i tiden). Moas motsvarighet till valspråk, om hon hade varit drottning skulle vara “Bloggen före allt”. Jag är stolt. 


Vi stannade till vid den här egendomliga macken för att tanka och fylla på vår termos med vatten. Vi lyckades pruta oss till att kunna fylla hela termosen för det oansenliga priset av 5 kronor. #stolt
Trollen är flitigt använda i Norges turistpropaganda. 
The incredible fake chicken bridge. Jag och Moa Mikaela blev chockade och förbluffade när vi insåg att denna vackra bro inte var den kyllingbru som vi hade spanat efter. 

När den här bilden togs så visste vi inte om att denna bron inte var “the chicken bridge”. 

Den riktiga “chicken bridge”

Kors kirke
Ett mysigt fik i Åndalsnes. 
Vi har besökt Norges enda tågkapell!


Vi besökte Norsk tindesenter för att få lite information om Åndalsnes och dess omgivningar. Det visade sig att vi var lite för tidigt ute på säsongen för att bestiga Romsdalseggen som var vår ursprungliga plan. Vi bestämde oss då för att ta oss upp en bit på fjället.


Rampestreken

Det erfodradres en stor portion tålamod för att gå ut på rampestreken. Det fanns skrikande barn i närheten. 
Att gå på tur med Moa Mikaela, äta medtagen matsäck uppe på en topp – det blir knappt bättre.

På vägen hem mot Oslove stannade vi till vid en sjö vid namn Lesjaskogsvatnet.
Jag hoppas på många fler fina turer tillsammans i sommar. <3

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *