Egentligen så ville jag bara vidare så snart som möjligt till Panama eftersom att Costa Rica var så dyrt. Men jag tänkte att jag var tvungen att åtminstonde se lite mer av Costa Rica dess natur innan jag begav mig vidare. Jag for till ett ställe som heter El tortuguero – “sköldpaddornas plats” där det finns en nationalpark. Tortugeuro är ett passande namn då det varje år från mars till oktober kommer upp sköldpaddor på stranden här för att lägga sina ägg. I slutet av juli och hela augusti har en de bästa möjligheterna till att få se kläckningen. Men detta året hade jag lite tur eftersom att sköldpaddorna utav någon anledning var lite sena just detta år.
Jag bodde på ett ställe som hette Balcón del mar. – Havets balkong. Det kostade bara 10 dollar natten, vilket betydligt billigare i jämförelse med de andra alternativen av logi som finns på plats. Standarden är dessutom helt okej och de har ett bra kök. En god idé är att ta med sig regnkläder i hit. Det regnar väldigt mycket. Det är inte för inte som det kallas för regnskog. De berättade för mig att det i genomsnitt faller 6000 mm regn varje år.
Det finns en möjlighet till att folk kommer försöka övertala dig till att ta en s.k. shuttlebuss från San José till Tortuguero. De anser att det är krångligt att på egen hand ta sig dit. Även min guidebok insinuerade samma sak. Det är dock inte sant. Det är väldigt enkelt och betydligt billigare (bara runt 8 dollar totalt). Längre tid tar det dock och innefattar tre byten.
Att komma till Tortuguero:
- Gå till busstationen som heter Terminal GRAN CARIBE i San José.
- Ta bussen klockan 9.00 till CARIARI. (2 h, $3.50).
- Väl i Cariari går du 500 meter norrut till den gamla busstationen.
- Ta bussen klockan 11.30 till LA PAVONA (1 h, $2)
Väl i La Pavona tar du båten (som väntar på bussen) till TORTGUERO. (30-50 min, $3.20)
Själva nationalparken är väldigt liten och ett par timmar är tillräckligt för att ha gått en runda inne i parken. Tyvärr så dog mitt batteri och jag kunde inte få de “capuchin monkeys” som jag såg på bild som är så häftiga. Jag såg även en del vrålapor (men framför allt hörde jag dom). Det häftigaste djuret jag såg var dock en pippi som kallas för Större hocko (crax rubra). Den förde sig så sofistikerat och hade ett så otroligt roligt kroppspråk. Som en fin dam ifrån storstan ungefär.
Inträdet till parken kostar $10. Att bära stövlar är nödvändigt och finns att hyra på flera olika ställen i byn.
Jag träffade denna pojke och hans flickvän i parken. De var ifrån Spanien, precis som så många andra turister som besöker Costa Rica. Jag var chockad över att det var så extremt mycket folk ifrån Spanien i just Costa Rica när jag knappt träffat en enda spanjor i de övriga centralamerikanska länderna.
Men nu undrar ni säkert, var är bilderna på sköldpaddorna då? – Det är nämligen så att det inte tillåts ta foto utav sköldpaddorna. Äggläggningen sker på natten. De har haft för många kioskmongon till turister som inte följt reglerna kring att inte använda blixt. Ljuset ifårn blixten avbryter sköldpaddornas tillstånd av trans, de avslutar sin äggläggning och återvänder till havet.
Jag måste ärligt erkänna att jag inte är varken en djur- eller naturfantast. Men att få se en stor sköldpadda som väger runt 180 kg och är 1 meter lång ploppa ut en massa ägg, stora som pingisbollar, ifrån sin lilla slang var riktigt häftigt. Efter att den var klar sprätte den sand här och var för att rovdjur inte skulle kunna veta var äggen ligger någonstans. Sedan täckte den igen nästet och kravlade sig tillbaka ut i havet.
Jag gläds över att de tar djurskydd på allvar i Costa Rica. Alla måste gå med en guide, allt annat är förbjudet. Max 10 personer får titta på djuret i taget. Sköldpaddorna mäts och registreras för att en ska kunna följa deras beteende och färd.
$20 är normalpriset för en tur. En del av det priset går då till att fortsätta arbetet med att skydda området och djuren.