mai 2019 - Axel och Uno

2019-05-312019-05-23

Långhelgen V.

Hej och välkomna tillbaka till bloggen! Och välkomna till en av Europas vackraste platser, Gardasjön!

Efter att ha sovit en natt i bilen i en liten gömd gränd i Como var det skönt att checka in på mitt vandrarhem i Peschiera del Garda och sova ett par timmar.

Jag tog mig en titt runt i Peschiera del Garda efter att jag hade vaknat.

Dagen därpå så tog jag min lilla bil och påbörjade min resa runt den stora sjön. Första stoppet blev i mysiga Lazise.

Kuriosa för den språknördige: Its name derives from the Latin “lacus” which means lacustrine village.

Jag besökt ganska många små söta turistorter som finns längs med sjön.

Vacker murgröna vid en gammal ruin, som blev det sista som jag såg innan jag ilade tillbaka mot flygplatsen.

Kommentera | Comment

2019-05-272019-05-23

Nu är vi tillbaka i Italien igen. Vi har kommit till Brescia! Brescia grundades för mer än 3200 år sedan, så här snackar vi gamla grejor. Delar av staden är upptagna på Unescos världsarvslista. Det ni! Jag ska inte hålla er på halster! Det är dags att titta igenom bilderna!

Torn. Troligen gammalt torn. Men oklart.

Castello di Brescia som byggdes på medeltiden.

Skriv i kommentarsfältet och berätta om hur du tolkar det här konstverket.

*Capitolium var huvudtempel under romartiden.*

Njut av en glass i dag om du inte redan har gjort det. Det blir dagens tips från mig till dig. I nästa inlägg kommer jag att visa bilder ifrån Gardasjön.

Kommentera | Comment

2019-05-242019-05-22

Långhelgen part III.

Hej mina babies!

Välkomna tillbaka. Jag blir så glad över att ni hittar hit till min lilla sida. Idag ska vi ta oss till en mikrostat, nämligen Liechtenstein!

I Liechtenstiein bor det runt 40 000 personer, Prince Hans-Adam II är statschef och den internationella landskoden är +423.

Här står jag och hänger uppe på kulle vid Gutenberg slott.

När man närmar sig huvudstaden Vaduz ser man tydligt Vaduz slott uppe på berget ovanför staden.

I Vaduz finns ett känt internationellt erkänt konstmuseum som jag var sugen på att ta mig en titt inuti. Dessvärre var det stängt vid tidpunkten för mitt besök i staden. Jag fick i alla fall se en fantastisk skulptur av en av mina favoritkonstnärer; Botero!

Jag stannade till i Lugano, Schweix på vägen tillbaka söderut mot Italien. Där köpte jag lite mat och promenerade längs med sjöpromenaden innan jag fortsatte vidare mot Como, Italien.

Kommentera | Comment

2019-05-222019-05-23

Långhelgen part II.

Hej och välkomna tillbaka,

Eurovision är över. Sommaren är strax här. Det är omvälvande tider för oss alla just nu.

Nu har vi passerat gränsen till Schweiz och ska bege oss vidare norrut mot Liechtenstein.

Tank att bo i det här enorma palatset som är ett hotell… Då har man nog en del kulor.

En av resans allra största behållningar var dessa makalösa vyer.

Jag stannade till vid en liten skidort för inhandla lite förnödenheter.

Detta är Heidis stuga! Eller inte riktigt, hehe. Heidi är ju en fiktiv karaktär. Men den lilla flickan som inspirerade författaren till boken om Heidi hade stugan här ovan som sitt lilla sommarhus. Författaren Johanna Spyri var granne till en liten flicka vars historia inspirerade henne till att skriva Heidi.

Kommentera | Comment

2019-05-122019-05-02

Långhelgen part I.

Hej och välkomna,

För några veckor sedan så gjorde jag en ganska stor rundresa som startade på Bergamos flygplats, där jag hade hyrt bil. Därifrån så tog jag mig norrut mot Comosjön, som blev mitt första stopp. Jag övernattade i Domaso som ligger vid den norra delen av Comosjön. Morgonen därpå åkte jag vidare mot bergen, mot Schweiz och mot Heidis stuga. Vidare tog jag mig sedan till slott i mikrostaten Liechtenstein. Sedan tog jag mig neråt i Schweiz igen och stannade till i staden Lugano. Jag spenderade sedan en natt i bilen(!) i Como innan jag tog mig vidare mot Gardasjön. På vägen dit tog jag en avstickare till Brescia. Ja ni hör ju! Allt det hann jag med under en enda långhelg. Det var intensivt men otroligt härligt. I ett par inlägg framöver kommer ni att få följa med på resan!

Det var rena rama vansinnet att hyra en bil i just Italien utan att samtidigt teckna en försäkring. Hur tänkte jag där? Jag tänkte att försäkringen kostade betydligt mycket mer än själva hyrningen av bilen själv. Men! Det hade varit värt. Jag ångrade mig bittert nästan direkt. Jag hade inte kört bil på länge när även jag satte mig vid ratten därpå flygplatsen. Jag insåg att jag ensam skulle åka runt med den där vagnen och att jag inte hade tecknat försäkring i ett land som jag faktiskt har påkörd för ett par år sedan. Hur korkad får man vara? Vad skedde med inlärningen efter den påkörningen? Lärde jag mig noll? Det gick bra trots allt och med tiden kom jag in i körningen och lärde mig att anpassa mig till italienskt trafiktempo. Det enda som jag aldrig riktigt vande mig vid, var hur extremt korta infartssträckorna till motorvägarna var. Lägg till det att folk vägrade anpassa farten eller byta så att man kunde komma in. En gång var jag till och med tvungen att helt stanna på infarten på grund av att de vägrade släppa in mig på motorvägen. Fy fan så sluskigt gjort!

På bilden ovan så ser ni Comosjön som jag vaknade upp vid efter min första natt. En ljuvlig utsikt att sitta och betrakta samtidigt som man sitter och äter frukost.

*Vilken frihet det var att bestämma helt själv vart jag ville åka, tack vare att jag hade hyrt bil!*

Efter att ha råkat ta fel avfart råkade hamna på en väg som tog mig i motsatt riktning, från dit jag skulle. Efter att jag hade kört i runt 40 minuter missar jag avfarten igen och måste åka ännu längre bort. Totalt sett tappade jag kanske 1.5 h i tid till följd av detta. Det skreks i bilen av ilska kan jag meddela. Och jag bet nog mig till och med lite i armen.

Nämen titta! Här hade jag lugnat ner mig! Tänk vad lite fin natur och en kopp te kan göra för underverk!

Chiavenna som jag stannade till i, på väg mot Schweiz.

Här tog min resa stopp. Långt uppe på hög höjd, precis på gränsen till Schweiz, tog vägen tvärt slut. Vägen hade inte skottats hela vägen.

Jag gick in på detta fina lilla cafét för att fråga om en alternativ rutt för att kunna ta mig in till
*Schweiz*.

I nästa avsnitt kommer ni att få följa med till Schweiz och Heidiland! Fortsättning följer… | À suivre…

Kommentera | Comment

2019-05-072019-05-02

Moldavien

Hej och välkomna till Moldavien och Chișinău!

Först skulle jag vilja tacka Sofia som körde mig till flygplatsen i ilande fart, en fredagseftermiddag efter skolan. Jag hann till slut fram med ganska god marginal (med Axelmått mätt) till flygplatsen. Men utan hennes hjälp hade det aldrig gått vägen.

På gund av omstruktureringar i skolschemat landade jag i Kiev istället för Bukarest som var den ursprungliga tanken. Bussen skulle gå 21.45 från busstationen inne i centrala Kiev. Flyget från Stockholm var planerat att landa klockan 21.15. Resan från flygplatsen in till busstationen beräknades till 32 minuter enligt Google maps. Med enkel matematik förstår niatt det var en ordentlig utmaning! Jag trodde inte att jag skulle klara det riktigt själv ens. Men jag var oerhört målmedveten. Jag tryckte mig nästan längst fram när vi skulle av. Sedan sprang jag allt vad jag kunde mot passkontrollen. Jag flåsade lite överdrivet högt och tittade ledsamt på de framför mig i kön så de lät mig komma förbi. Sprang sedan till taxin. Skrek “go go go go.” Efter det frågade vad han skulle ha i pengar och gav det han begärde. Sedan gjorde taxichauffören, till pärla sitt, och körde i 150 en del sträckor och knappade in sjukt mycket tid. “Normal time” sa han lugnt och gasade på. Jag hann i tid med en ganska god marginal(!).

Det var kul att kunna få praktisera lite rumänska.

Jag har en speciell historia ifrån museet. Men den kan jag inte skriva om så här publikt. Ta kontakt med mig, så ska jag berätta.

Le Petit Prince – Den minsta statyn i hela Moldavien!

Moldavien är känt för sitt vin. Den här flaskan köpte jag av en barsk och snäsig kvinna i en vinshop. Vinet var gott.

Jag flydde *Chișinău*s stål och betong och for ut till nationalparken Butuceni

Efter att att jag hade tittat klart lyckades jag efter runt en timmes frågande, få lift tillbaka till Chișinău

Kommentera | Comment

2019-05-032019-04-22

Kaliningrad

Processen för att få tag i ett ryskt visum var betydligt smidigare än för det vitryska. Det var tydligare vilka typ av dokument som krävdes av en framför allt. Om ni läser detta och undrar hur jag gick tillväga, så är det bara att skicka ett litet meddelande till mig. Då ska jag hjälpa till efter bästa förmåga.