”Hur fick du hiv? ”
Frågan är ytterst olämplig. Och nej, sammanhang eller kontext spelar ingen som helst roll.
För en del så är det inte enbart en privat ensak, utan en plågsam händelse som denne helst inte vill påminnas om. Personen kan ha blivit våldtagen. Hen kan då tvingas att återuppleva det som skedde på nytt så fort någon ställer den här frågan.
Jag upplever att många ställer frågan för att själv kunna vet hur de ska undgå att få hiv.
Jag betackar mig. Jag vill inte bli använd som ett exempel på ett misstag. Ett exempel på när det gått snett.
Ett bättre sätt att visa på att du bryr dig om den som lever med hiv är att fråga hur det är att leva med hiv. Hur mår hen?
För ett par helger sedan beslöt sig jag, Eric Haraldsson, Moa Hedman samt Vendela Danninger att fara på en s.k. harrytur, d.v.s en shoppingtur till Svea rike.
När vi väl hade åkt över gränsen insåg vi att Nordby center som är den närmaste gränshandeln visserligen inte hade norska matpriser, men absolut inte svenska sådana! Norrmän må hända går på den lätta, men inte vi! Vi körde ett par mil till för att finna de rätta priserna! Och en frossa utan dess like uppstod, vill jag lova! Allt det godaste som jag handlade är dock sedan länge slut…
Moa har bjudit på fooled pork uppe på sin terrass! Efter middagen dansade vi under stjärnhimlen och kände oss fria. På bild ser ni även pinglan Jessika. Rasmus kom ävenpå besök.
Moa och jag for på 24-timmarstur till Riga en helg. – en så kallad mikroresa. Lite mer en timme bort med flyg väntar ett nytt land, en ny stad och ny kultur. Är det inte underbart att bo i Europa? 
Detta lilla hus var resans huvudmål! När jag såg möjligheten att återvända till Riga så var det denna plats som jag hade i åtanke och som fällde avgörandet. Det är ett jättemysigt tehus. 
Moa beställde in Mate och fick testa det för första gången. Mate liknar te och kaffe på det sättet att det är uppiggande. Det innehåller inte tein eller koffein utan matein. Drycken är populär i Sydamerika och framför allt i Argentina där den har status som nationaldryck. I parker sitter folk och dricker mate samtidigt som de socialiserar. Det är sätt att socialisera på, ungefär som att svenskarna fikar. 
Vi satt i flera timmar och smuttade på vår mate samtidigt som vi njöt utav kvällssolen. 
Vi träffade en fet katt. 
Att promenera runt med Betts i en främmande stad och äta god mat. Det är livet det. 
På vår väg mot Vestlandet stannade vi till i Heddal för att beskåda Norges största stavkyrka (byggd av stolpar i trä). Hallå! Om du som har bestämt att en måste betala inträde för att gå in i kyrkan råkar vara en av mina tusentals läsare – upphäv det beslutet! Guds hus skall vara till för alla. Även för snålisar som mig, Moa och Ellinor. Då var det sagt. 
Som jag nämnde i inledningen så råkade vi köra fel. När vi insåg det så bestämde vi oss för att ta en sväng inom Trädgårdsund, även känt under namnet Haugesund. 
Låtefossen 
Vi stannade bilen flera gånger och stod som paralyserade över den vackra naturen som vi hade turen att få beskåda. 
Vi gick en liten bit på sträckan innan vi slog upp vårt tält för natten. Jag insåg där och då hur långt som jag har fjärnat mig ifrån naturen. När var senaste gången som jag hörde regnet smattra mot ett tält? Hur ofta är jag egentligen och promenerar i skogen? Jag väljer ju att definiera mig som en stadsmänniska trots mitt förflutna lantliv. Men jag inser att även jag uppskattar verkligen naturens lugn, naturens styrka.
Jag valde att låta mig själv, naturen och turisterna uppnå full harmoni genom min nakna kropp.
När denna bild är tagen så hade vi bara en knapp kilometer kvar utav vandringen. Jag var trött. 
På väg tillbaka till Oslo så nanade vi i bilen. 
Vi stannade till på ett litet övernattningsställe och avnjöt en helt underbar frukostbuffé!
Moa värmde sig vid kaminen.
Prideveckan började med att jag, Sanna och Moa gick på Aksepts (som är en del av kyrkans stadmission) hagekonsert. Det är en trädgårdskonsert som Aksept anordnar i syfte att uppmärksamma hivfrågan. 
Öppnandet av Pridepark
Moa hälsade på Erna! Det märks att Norge är ett litet land när en kan spatsera runt lite i Pridepark och träffa på statsministern.
Jag har fått stifta bekantskap med fine Olof genom Sanna. 
Förfest nere vid en bänk nere i staden innan vi for på ett gammal museum där det skulle hållas fest!
Detta året var första gången som jag gick i paraden. Det vill jag göra flera gånger. Det kändes viktigt, än mer viktigt detta året efter det som skedde tidigare i sommar i Orlando. Paraden är kärlek i koncentrerad form. Vi behöver mer utav den varan i vår värld. 
Hujeda mig! Ska jag i nästa mening säga att jag har svårt att få livspusslet att gå ihop nu eller? Nej, fy. Om en har problem med hamsterhjul eller livspussel så borde en göra en förändring i sitt liv. Och i mitt fall så är förändringen i antågande. Om 28 dagar slutar jag på mitt nuvarande jobb. Vad som sker efter det håller jag på…
