Prutning som spårar ur.

Emailkorrespondens gällande ett tvspel;

Jag: 100 kr?

Lisa: 150 kr?

Jag: 125?

Lisa: 150.

Jag: 125?

Lisa: 150 eller å blir det inget.

Jag: 130?

Lisa: 150! tänker inte ändra mig!

Jag: Är du säker?

Lisa: Ja?

Jag: Bra då kom vi ju överens, 130 kr. 🙂 När kan du skicka spelet?

Lisa: men nej! det blir inget om du inte betalar 150 kr har jag ju sagt!

Jag: är du säker?

Lisa: ja det är jag

Jag: Nej men snälla… kan du inte ändra dig? För min skull? 🙂

Lisa: om de betyder så mycket för dig kan du väl bara lägga på en tjuga?

Jag: Jag har inte råd med det. Var nu lite hygglig!

Lísa: vad ska du med spelet till då?

Jag: spela! 🙂

Lisa: ja, men asså? om du bara ska betala 130 hur ska du då ha råd med frakten?

Jag: Jag har lagt undan 12 kr denna månaden särskilt till detta ändamål! 🙂

Lisa: Alltså hur gammal är du? :O

Jag: 78 år gammal. Hur gammal är du min unga sköna?

Lisa: om du är så gammal så borde du ha råd att betala 150 kr.

Jag: Man blir fattig på äldre dar, det kommer du också att inse. Pensionen är inte mycket att hurra för längre i dessa tider. Jag har bara precis tillräckligt för att betala 130 kr + frakt. Det är en sanning, jag lovar.

Lisa: ska du verkligen göra av med pengarna på ett spel?

Jag: Ja, detta spelet kommer i framtiden bli den dyrbaraste av alla mina ägodelar.

Lisa: men är de verkligen så smart? om du bara har 142 kr så ska du göra av med de?

Jag: Ja. Jag tycker det är värt det. Alla har rätt till en egen åsikt. Det läste jag i en bok här om dagen.

Lisa: om de betyder så mycket så låna en tjugo lapp av någon då!

Jag: Vem skall begära det av? 20 kr kan vara en stor summa för många människor.

Lisa: det tror jag knappast inte om dem står den nära. sätt dej på gatan och sjung lite så för du säkert ihop en tjuga 🙂

Jag: Jo det är sant! Tack för tipset jag skall försöka, återkommer inom kort efter att jag försökt.

Lisa: lycka till!

Jag: Det inte bra. Ingen ville ge mig pengar. Kan inte du ge mig tjugo kronor så att jag kan betala spelet för 150 kr?

Lisa: jag är hundra procent säker på att du inte testa

Jag: Va? vad är det du säger? Hur vågar du säga att jag är en lögnare! Det var inte snällt gjort. Jag är bara en gammal man med en särskild fetisch för Yoshispel.

Lisa: och kan ordet fetisch? kan du inte bara säga sanningen?

Jag: Jag är modern för min ålder, försöker hänga på det nya ungdomliga språket, vettu.

Lisa: väldigt modern för din ålder

Jag: Tack, det tar jag som en komplimang. Jag precis lärt mig att göra dom figurerna också smajlejs 🙂

Lisa: vad trevligt.

Jag: Har du ångrat dig? Jag vill ha spelet nu innan jag går på semester.

Lisa: när åker du på semester då?

Jag: Det gör jag nu i nästa vecka så du får se till att langa hit spelet innan dess. Vill du ha min adress? 🙂 (smajley)

Lisa: vart ska du någonstans?

Jag: Mauritsius 🙂

Lisa: och hur hade du råd med de? när du säger att du får lite i inkomst?

Jag: Nej jag vann resan på lotto.

Lisa: Men alltså allvarligt jag är inte dum! snälla! berätta sanningen!

Jag: Åh förlåt.

Lisa: vem är du egentligen?

Jag: Jag vet inte. Vem är du?

Lisa: Men det här är inte kul? Hur gammal är du?

Jag: 78 år gammal. Hur gammal är du babe? 🙂 (smayley)

Lisa: sluta

Jag: Förlåt.

Lisa: om du berättar sanningen, så kanske du får den för 130 kr

Jag: Kanske är en vagt formulerad mening.

Lisa: okej

Jag: Var god formulera om.

Lisa: 140?

Jag: hmm… 138?

Lisa: Alltså NEJ! din snåla jävel! betala 140 nu eller skit i allting!

Jag: 139?

Lisa: vad sa jag alldeles snyss`?

Jag: Men varför går det inte med 139? Snälla, babe.

Lisa: Sluta säga babe!!!

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *