Étiquette : gulleplutt

Publié le

Managua

Jag och Sherry (a.k.a. Cherrypie) for till Nicaraguas huvudstad Managua. Många hade försökt förklara för oss att de bästa vore att direkt åka till Granada eftersom att där inte skulle finnas något att göra i Mangua. Just eftersom att alla hade en så dålig inställning till staden ville vi skapa vår egna uppfattning. Slutsatsen? – Inte den mest spännande stad jag besökt. Men inte den mest ointressanta heller. 

managuaJag coh Sherry tyckte till exempel om de fina träden i staden.
managua1Vi tyckte även om den gamla katedralen som stod i ruiner. 
managua2managua3 managua4Militären hade en utställning.
managua5mot GRanadaI många centralamerikanska länder så dricker man allt ifrån cola, vatten och mjölj ifrån plastpåsar. Det är lite äckligt tycker jag. 

Inga bilder togs ifrån vandrarhemmet. Där träffade jag ett par vänliga själar. Till exempel en kille som heter Sam som var ifrån Washington D.C. och som hade kunnat kvala in som en gulleplutt. Vi snackade mycket sexualitet och hade ett intressant samtal om det. Han och hans flickvän hade ett öppet förhållande.

Publié le

Las Peñitas

 Ni vet väl om att det blivit oerhört trendigt med nätdejting på senare år, va?
Jag pysslade lite med det när jag befann mig i León. Vet ni vad jag fick på kroken? Jo, en äkta gulleplutt! (För att få reda på mer om tidigare gullepluttar; klicka på gulleplutt-taggen) Denna gången tar jag mig frihet att utnämna Adrian (som är hans namn) till en gulleplutt utan att rådfråga de tre andra medlemmarna i styrelsen Moa, Axelia och Uma. De får helt enkelt komma hit till Nicaragua får en utvärdering om det inte passar sig!

Adrian är en snäll, kärleksfull, dramatisk och känslig liten kille. Vi åkte till en strand som heter Las peñitas och som ligger runt en halvtimme ifrån León. Det blev en dag på stranden som Ledin brukar sjunga om…

peñitas peñitas1När man talar om trollen… Här är han ju!vi två las peñitas
peñitas2 peñitas3Informationen ovan är inte helt korrekt. Det bliv en utan TVÅ dagar på stranden. Den andra dagen tog vi med oss Sherry eller Cherrypie som jag brukar kalla henne. Här på bilden ovan sitter de och småler och samtalar om de vardagliga bestyren som skall göras. Som att sätta på sig solkräm och badda de varma fossingarna. Livet kan vara så stressigt och plågsamt ibland. Men ni läsare vet ju själva hur svårt det är att få livspusslet att gå ihop…vi tre León
peñitas4 peñitas5 peñitas6 peñitas7 peñitas8Vågorna på Las peñitas är enormt stora. Vilket gör platsen till ett populärt tillhåll för surfare. 
peñitas9Naivt nog så lekte jag lite för mycket i de här vågorna och snurrade runt som en liten hjälplös docka i vattnet och kom en aning för nära ett par klippor. Ajabaja Axel.
peñitas10

Publié le

Det blev en dag på stranden… Dag 2

Ytterligare en dag ägnade vi åt att vara på stranden, jag och Axelia. Jag hade klätt upp mig lite extra dagen till ära. Med mina badbyxor med El rey león som motiv och Axelias naturliga charm gjorde vi succé som minglare i strandvimlet.
Vant ställde Pedro och Åke upp på bild när vi ville ta ett mingelfoto tillsammans med dem. Suget i blicken hade de börjat öva på redan i fjärde klass berättade de stolt.
 Denna pojke kom ifrån Italien.
 På stranden fann jag en pojke ifrån Belgien som jag talade glatt med.
 För Axelia var lyckan gjord när hon fann ett par snälla, kramgoa björnar.
 Den flygande pojken hade vackra ögon och ödmjuk framtoning. Jag och Axelia såg gullepluttskvalitéer i honom.
 Den flygande pojkens vänner var även de mycket vänliga mot oss.
På stranden roade sig pojkarna så glatt. De utkämpade bataljer, byggde torn, pussades och minglade.
 
Publié le

Det blev en dag på stranden…

I dag var jag och Axelia på stranden och hängde med härliga grabbar. Det verkar som att det hålls en bögfestival i staden. Detta förklarade att det fanns ovanligt många härliga bögisar på gay/nudiststranden. Jag och Axelia minglade vant runt bland de uppumpade kropparna och små, tajta badbyxorna. Många potientiella gullepluttar fanns bland dem. 
Vi började dagen med att läsa National Geographic och gassa i solen.
Denna vackra utsikt hade jag och Axelia ifrån vår lilla filt.
Juan hade precis höjt medeltemperaturen i vattnet innan han kom upp för att hälsa på mig.
Vem vet vad som händer under vattenytan… Vad tror ni? Kommentera nedan.
Ding dong.
Vi tackade glatt för reklamen som denna mannen gjorde för vårt fädernesland. 
En pojke ifrån “Manhunt” delade ut klubbor till pojkar och flickor.
Här ovan ser ni vår supersnälla, håriga granne ifrån Madrid som vi satt och pratade med en stund. Han arbetar här i Barcelona som flamencodansare under sommaren.
Axelia, Axel och reklampojkar.
Axelia och en pöjk som vet hur man poserar väl. 
Pöjken bemästrar talangen att ha sug i blicken trots att han har solglasögon på. Otroligt imponerade var jag och Axelia över denna prestation.
Björnarna hade tagit sig ut ur skogen och funnit stranden. Axelia gladdes sig över att de kommit ut ur idet för att sprida lite kärlek till henne. 
Snart började kramkalaset…
Fåfängan var inte långt borta i dessa pojkars fall… “Åh nu måste jag fixa frillan, ummm… det är viktigt innan vi tar fotografiet” sade den ena till den andra som nickade instämmande.

Kommentera | Comment
Publié le

Potentiell gulleplutt – Emil

Axelia tillsammans med den kandiderande gulleplutten Emil hemma i Sundsvall.
 
Gemensamt uttalande från Axelia och Don Señor Axel:
Vid utläggningen kring denna pöjk här ovan, varvid han skulle vara med i gullepluttslistan eller ej, blev vi ledamoter oense. Axelia, den nykomna gästledamoten och herr don Axel var rörande överens om att Emil utan tvekan har de kvaliter som kännetecknar en autentisk gulleplutt.
Pojken bor i Sundsvall. Han är naturlig i sitt rörelsespråk, ler vackert och tror på alla människors lika värde. Dessutom ler han frekvent och har hjärtat på rätta sidan.
 
Don señors Axels kommentar: Min intuition sade mig ögonblickligen, från första stund som Axelia tipsade mig om Emil, att denna pöjk är en tvättäkta gulleplutt. Samma lyckliga känsla över att ha hittat en ny gulleplutt kom till mig som ett blixtnedslag som jag tidigare känt för de tre gullepluttar som redan finns på listan. Under det första kontrollsamtalet som jag och Axelia gjorde via internettjänsten Skype så stod snabbt klart för mig att jag hade haft rätt.
 
Axelias kommentar: När jag blev inbjuden att bli gästledamot till Moas och Axels sökande efter gullepluttar jorden runt, slog det mig att jag har en himla gullig kille där hemma. Gosig som en huskatt och lika kramig som en björn, charmar han tanter som gubbar på hemtjänsten så väl som svenska Barcelona-bor över Skype med sitt varma skratt och ödmjuka framtoning. 
Moa, den tredje ledamoten i gruppen, ville självklart själv göra sin egna personliga bedömning. Vi andra i gruppen föreslog att hon skulle kunna göra ett videosamtal via tidigare nämnda tjänsten Skype, med Emil. Glatt tackade Moa ja till detta. Liksom både jag – don señor Axel, och Axelia hade charmats tidigare, föll nu flickan Moa pladask för pöjkens charm och goda hjärta. 
Emellertid så ansåg inte Moa att man kunde göra en helhetsbedömning utan först ha fått träffa Emil här i Barcelona och göra ett par testprover och en intervju. Don señor Axel och Axelia hade överseende med Moas resonemang, men ville ändock ivrigt lägga till Emil i gullepluttslistan. Vi bedjar nu till att Emil att komma till Barcelona för att Moa ska bli övertygad över hans duglighet och kunna kontrollera om han passar bra in i gruppen tillsammans med Prins David, Meho och Marc. 
 Kandidaten Emil ler så att hjärtan börjat att pumpa ut blod snabbare.
Emil har ett vargleende. Hans leende liknar det som en varg har.
 
Vad tycker ni läsare om denna komplicerade situation?
Kommentera gärna här nedan.
 
 
Publié le

David

Förlåt mina undersåtar för att inte ha uppdaterat på ett par dagar. Jag som ju har lovat mig själv att det minst ska publiceras ett inlägg var dag. Axel lovar att skärpa sig. 
 
Vi tar oss tillbaka till Marocko…
Pa vandrarhemmet traffade jag och Moa hans kungliga majestät prins David av Irland. Efter Marc och Meho blev alltså prins David nummer tre i min och Moas gullepluttlista. Herr David tog en självklar plats i samlingen med sitt varma skratt och förtrollande charm. 
 
Trots att han är regent över ett helt land, var David en ytterst ödmjuk pojke.
Moa var nöjd med sin fångst.
Publié le

Meho

Den här fina pojken som står mitt emellan mig och Moa heter Meho. Han träffade vi på bussen till flygplatsen när vi skulle åka till Marocko. Vi samtalade länge och väl med pojken som visade sig vara en äkta romantiker. Han hade blixtförälskat sig i en italiensk piga som bor här i Barcelona. De hade haft sina romantiska stunder tillsammans och Meho hade nu beslutat sig för att satsa på kärleken. Han hade redan skickat en kärleksfull dikt till pigan och bestämt sig för att göra allt som står i hans makt för att hålla lågan vid liv. 
Jag och Moa smälte som glassar under den stekheta barcelonasolen när han berättade om sin löve och sina framtida planer. Meho var en äkta gulleplutt. Efter att vi skiljts åt planerade jag och Moa för hur vi skulle kunna bygga en ny kattstuga uppe på hennes terass för honom. Vi är säkra på att han och Marc skulle komma bra överens. När han kommer tillbaka till Barcelona ska vi fånga honom.
Med vår radar hoppas vi på att fånga ännu fler gulllepluttar i framtiden. Det ska dock nog inte vara några problem. Vi har redan sett att vi har kraften.
 
Moa: – Måste fånga fler. Ja, vi ska fånga fler!
 
Publié le

Ny bekantskap

 Bild: Moa Hedman
 
Pojken till höger i bild med den urbotat snygga tröjan, heter Marc. Vem den andra pojken är, är irrelevant i sammanhanget. Moa “Uma” Hedman och jag beslutade oss för att möta upp med Marc en dag i veckan. Vi gick till en härlig veggierestuarang: “El gato negro” som är en högst rekomenderbar restaurang. Under den där kvällen lärde vi känna Marc som skulle visa sig vara en tvättäkta gulleplutt. Han är lika pluttig som han ser ut på bilden faktiskt. 
Bild: Moa Hedman
 
Någon dag senare möttes vi uppe igen. Denna gång på stranden. Jag och Uma beslutade oss för att vi ville behålla honom, som vår alldeles egna lilla kissemisse. Vi tyckte inte om idén att Marc skulle återvända till England. Vid närmare eftertanke kom vi dock på att vi inte hade plats för vår lille plutt varken hemma hos mig eller hemma hos Uma. Medan Marcis tillfälligt åkte tillbaka till sitt fädernesland skulle jag och Uma kunna bygga en liten kattstuga som skulle kunna stå på Umas terass. 
Nu veckor senare är kattstugan färdigställd och vi väntar tålmodigt på att vår plutt Marc återvänder till oss.
 
 
Fièrement propulsé par WordPress