Moskva part 2.

På kvällen när jag kom hem till vandrarhemmet hamnade jag i en intressant diskussion med några ryska tjejer. Diskussionen fick genomföras tillsammans med en gullig kille ifrån Brasilien som fick agera översättare, då de inte talade engelska. De menade på att ordet feminist är ett skällsord i Ryssland. Några saker som stack ut, av det som de sa, var att en kvinna, utav kärlek bör sänka sig till samma nivå ekonomiskt som mannen om hon tjänar mer pengar än honom. Diskussionen fokuserade senare mycket på kulturella yttringar för uppskattning, som var väldigt viktiga för dem. Det kan handla om att hålla upp dörren som man för en kvinna, och att köpa blommor. När jag frågade om det hade varit okej för en kvinna att ge blommor till en man, skrattade de alla högljutt åt min absurda fråga. Det kom inte på fråga. Jag insåg  att det verkligen finns ett stort mångfald av åsikter i det här landet. För när jag dagen efter beskrev diskussionen för Ilya och Grigoriy kan man säga att de delade mer min bild än sina landsvänners för att uttrycka sig milt. 

Monumentet till erövrarna av rymden
Jag mötte upp med underbara Grigoriy och Ilya som ville visa mig det Allryska Utställningscentret där det finns en nöjespark och där stora utställningar hålls.
Att jag skulle få bekanta mig med sådana här gulliga och fina människor när jag bestämde mig för att resa till Moskva hade jag inte väntat mig. <3
Runt om i parken fanns olika paviljonger som representerade olika delar av Ryssland och områden som numera är egna självständiga stater, men som tidigare tillhörde Sovjetunionen.
Rysslands maktcentrum.
Jag tog mig tillbaka till Kiev för att flyga tillbaka till Svea. På busstationen i Moskva blev jag nekad att stiga ombord bussen. I och med att busspersonalen inte talade någon engelska alls skapades en liten konfrontation. Jag ville ju inte avlägsna mig från platsen innan de hade lyckats förklara för mig på ett eller annat sätt varför jag inte fick följa med. Jag hade ju ett flyg som jag behövde komma med ifrån Kiev. Till slut så ropade jag ut i bussen ifall någon kunde engelska. En stackars kille kände sig manad att träda fram. På kraglig engelska lyckades han förmedla till mig att de inte skulle släppa igenom mig vid gränsen, då jag var svensk. Detta till följd av coronautbrottet. Mer fick jag inte förklarat för mig. De gav mig rådet att hoppa på en annan buss som skulle gå 15 minuter senare, som jag kunde ta. Den skulle passera en annan gränsövergång där de skulle släppa mig över gränsen. Jag fick skynda mig till biljettkassan för att köpa en ny biljett och hann i sista sekund på den andra bussen. I skrivande stund, runt en vecka senare, så har de stängt gränsen helt mellan Ukraina och Ryssland för utlänningar.
Kiev är fylld med vacker graffitti runt om i staden.
Även Kievs tunnelbana har vackra stationer.

Kommentera | Comment

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *