En resumé av tre historier av H.C Andersen

Jag hade som läxa att läsa en del på danska. Jag valde tre historier utav H.C Andersen. En historia som jag särskilt kan rekomendera är “Lille Claus og Store Claus” som jag tyckte väldigt mycket om.

Texterna här nedan innehåller ett fåtal ord på danska. Håll till godo:

Fyrtöjet er en historia der fortäller om en soldat dersom havde været i krig og möder en heks. Heksen hjälper soldaten att hissas ned i et fortryllet trä. Där finns en lång hall med tre stycken rum med skattkister. I vardera rum så beskyttes kisterne ud af tre stycken hunder. I den ena kiste finns bronspengar, den andra silverpengar och den tredje guldpengar. Soldaten får plocka åt sig så mycket pengar som han kan, i gengäld att han hemter opp ett fyrtöj som glemte da hun sidst var dernere. Heksen vägrar att berätta hvorfor hon håller fyrtöjet så kärt och därför beslutar sig soldaten för att hugga huvudet av henne. Det skulle visa sig att fyrtöjet hade den magiska kraften att så fort den användes, så kom hundarna direkt till fyrtöjets ägare. Soldaten brugte fyrtöjet för att kunna spendera tid tillsammanes med byens prinsesse nattetid. Til sidst blev han påkommen utav den snu dronning och han blev dömt til döden.

Han sista önskan innan avrättningen är att få röka ett sista bloss. Han åberopar då hundarna som dödar många i byen som kommit för att se på avrättningen samt kungen och drottningen. Folk blev bange og uropade soldaten som ny kung. Den nykrönte kungen arrangerade et bryllupp för sig själv och prinsessan, som varede i otte dage, hvor hundene sad til bords och gjorde store öjne.


Lille Claus og store Claus

I en by så bodde där två stycken mänd som havde selvsamme navn – de båda hette Claus. Den ena kallades för store Claus då han hade fire heste och den andra lille Claus dersom han kun havde en hest. Lille Claus fick kun använda stora Claus hästar på söndagar medan store Claus brugte Lille Claus enda häst alla dagar i veckan. När det väl var söndag var så Lille claus så förnöjt över att kunne få bruge alla fem hester samtidigt att han stolt berättade om alla sina hästar för förbipasserande. Detta tyckte inte om store Claus om, och efter ett par varningar så dräpte ham lilla Claus häst. Claus for bestört mot byen för att i alla fal kunna sälja skinnet ifrån hästen. Det mörknar emellertid och han är tvungen att söka skydd på en gård inför natten. Ifrån ladgården så ser han ett otrohetsdrama spelas upp framför honom mellan en präst och frun. Lille Claus använder sin list och lyckas få mannen som blir bedragen att tro på att hans påse med hästskinn är fötrollad och lyckas sälja den till mannen i huset. Senare lyckas han även att lura till sig pengar ifrån prästen.

När så Lille Claus kommer hem med en massa pengar så förundras store Claus över att han kunnat säälja skinnet så dyrt och beslutar sig för att dräpa sina fyra hästar och försöka sälja skinnet. Försäljarna inne i staden tror att han driver med dem och prylar upp honom.

En liknande händelse sker sedan då Store Claus utav misstag slår i huvudet på Lille Claus bedstemor istället för Lille Claus som han vill ha ihjäl utav rent vrede. Lille Claus lyckas få en kromand att tro att det var han som dräpt hans bedstemor och lyckas åter igen att komma över en del pengar och få hela begravningen arrangerad utav kromanden. Åter igen går store Claus i hans fälla och slår ihjäl sin egen bedstemor för att försöka sälja henne.

Efter att ha blivit narrad för andra gången så sätter Store Claus Lille Claus i en säck för att kunna dränka honom. Innan han kommit fram till ån så går han in i en kyrka för att hämta andrum, då Lille Claus vägde ganska mycket. Utanför kyrkan för Lille Claus en dialog med en boskapsdrivare som är trött på att leva. De byter plats och Store Claus dränker isället boskapsdrivaren.

När Store Claus sedan möter Lille Claus på vägen lurar han honom för sista gången. Han berättar om ett underbart vattenland med en jungfru som gett honom all boskapen. Till sist narras store Claus till att dränka sig själv.

 ————————–

Prinsessen på ärten

Berättelsen handlar om en prins som så gärna ville skaffa sig en riktig prinsessa. Han hade letat världen över, men utan resultat.

Men så en stormig, ruskig natt så knackade en kvinna på som sade sig vara en äkta prinsessa. “Det ska vi allt se” tänkte drottningen som längst ner under alla madrasser lade en liten ärta. Dagen efter frågade om hon hade sovit gott. Det hade inte alls gjort, Tvärtom om så hade hon fått blåa märken på kroppen och knappt sovit en blund. Så nu kunde de se att hon var en ekte prinsesse dersom hun gennem de tyve madrasser og de tyve edderdunsdyner havde mærket ærten. Prinsen tog hende da til kone, for nu vidste han, at han havde en rigtig prinsesse. 

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *