I går så kom Moa och hennes väninna Marianne på besök för en tatueringssession. De hade medtagit nål, desinfektionsmedel och svart substans. Allt detta för att vi skulle kunna ha en trevlig stund tillsammans, med våra särskilt inbjudna gäster för kvällen; kreativitet och smärta.
Till en början var det inte menat att jag skulle tatuera mig, utan endast fröknarna. Snabbt blev jag övertalad utav Moa, denna utmärkt kunniga försäljerska.
Till en början var det inte menat att jag skulle tatuera mig, utan endast fröknarna. Snabbt blev jag övertalad utav Moa, denna utmärkt kunniga försäljerska.
Först ut var Marianne, som än, har ett svagt leende på läpparna.
20 minuter senare…
Min session började med rädsla och en halvtimmes övertalningsprocess. Under denna procedur förlorades tilliten till Moa. Hon stack mig i foten utan tillåtelse. Ganska snabbt byggdes förtroendet upp igen och Axel gick in i ett tillstånd av närmast eufori när väl Moa började penetrera in nålen i hans fot. Han andades med djupa andetag, med hög frekvens och svettades som en svullen sugga.
Uppdrag avklarat.