En högst besynnerlig dröm.

I går natt hade jag en högst besynnerlig dröm.
Jag drömde att en vän tog livet av sig. Hen hade anförtrott sig sina planer för mig och jag hade respekterat hens val. Det skedde helt odramatiskt och jag tänkte inte mer på det. Hens familj och framförallt föräldrar tog saken och ting mer allvarligt och skuldbelade mig för att jag inte hade agerat eller berättat något för dem.
 
I drömmen får jag barn tillsammans med tidigare nämnda väns syster. Jag minns hur jag i en sekvens av drömmen håller i min relativt nyfödda son och jag är extremt lycklig över att vara pappa. Mitt liv hade fått en verklig mening och min huvuduppgift i livet blev nu att min underbara son skulle få ett så bra liv som någonsin är möjligt.
Jag hade tidigare sett de stora förändringar ett barn inneburit för andra i min omgivning och inte förstått varför ett barn tvunget skulle förändra både livstil och vardag. Där och då förstod jag, jag insåg vad som var betydelsefullt i livet.
Det är oklart vilken roll mamman skulle få i barnets liv. Jag ville nog helst att barnet bara, eller mestadels växte upp tillsammans med mig. Mamman och jag hade en god relation. Hennes relation till barnet var vårdande och omsorgsfull men inte kärleksfull.

Laisser un commentaire

Votre adresse de messagerie ne sera pas publiée. Les champs obligatoires sont indiqués avec *