På äventyr
Dagen innan jag for till Sverige så var jag ute på flygtur tillsammans med mina vänner Sanna och Lars Petter. Lars Petter är en vän ifrån frivilligarbetet. Han har pilotcertifikat och när han skulle ut och flyga så hade jag och Sanna ynnesten att få följa med. Det är nästintill ofattbart hur generöst det var utav Lars Petter att låta oss få följa med.
Vi flög ifrån Rygge till Notodden. Det var pirrigt, förväntansfullt, häftigt och framför allt väldigt mysigt.
Här nedan ser ni bilderna,
En av sommarens vackraste dagar tillbringandes för runt en vecka sedan, innan jag for till Sverige.
Men innan dess, en bild ifrån Bogstadvannet som vi for ut till en sen kväll och drack choklad. På vägen dit höll jag på att skrämma ihjäl Mosen genom att berätta kusliga historier i mörkret. Jag visste att hon var en räddhare, men att hon var så lättskrämd var en ny insikt för mig.
En vacker sommardag for jag, Moa, Manel och Eric till Svartskog. Där finns en liten gårdsbutik och polarupptäckaren Roald Amundsens gamla hus.
Moa ville lägga ett bud på Amundsens gamla lya.
Roald och Amundsen fann kärleken i varandra.
Fläderdryck i sommarsolen.
Att bada naken är att vara fri.
Att känna en varm sten mot sin hud är att vara fri.
Jag har aldrig varit en särpräglad naturälskare. Men nu när jag har förstått att en kan kombinera storslagen med natur med en fysisk utmaning så har jag blivit som besatt. Jag har en sådant stort sug att gå på fler turer. Jag vill bara ha mer. Jag är det som en kan kalla för “ha-galen”. Just nu sitter jag och tittar på nya framtida potentiella turer. Men innan jag planerar för en ny tur, så ska jag och ni titta tillbaka på den som jag nyligen till Besseggen. En kär vän vid namn Manel är på besök ifrån Spanien. Att besöka Norge utan att se dess pampiga natur vore en skymf. Så tillsammans tog vi turen upp mot Jotunheimsparken och Besseggen.
Innan ni ska få se bilderna ifrån turen lämnar jag över ordet till Manel som har skrivit några rader om sin upplevelse utav vår utflykt.
El trayecto a pie por estos parajes noruegas para un neófito de la alta montaña resulta verdaderamente sorprendente. Imágenes vistas, o entrevistas, alguna vez por televisión, o en un folleto publicitario, cobran una nueva vida ante tus ojos. Se produce con toda seguridad un cambio en la idea que de este paisaje se tenía con anterioridad. La experiencia vivida al recorrer este trayecto a pie abre una nueva perspectiva en la mirada, difícil de olvidar e imposible de sospechar antes a su vis(i)ta. Casi nunca antes de esta experiencia hubiera podido uno imaginar tener ante la vista tal cantidad de imágenes, a cuál más sorprendente y deslumbrante. Inabarcable paisaje, casi inefable.
På väg till Jotunheimen stannade vi till då och då för att beskåda landskapet. När vi hade kommit fram till det som kallas för Gjendesheim satte vi upp vårt tält och gjorde oss redo för natten. Det var ganska kallt och blåsigt, men vi lyckades ändå få ett par timmar sömn.
Dagen därpå tog vi Gjendebåten bort till Memurubu. Därifrån påbörjade vi vår strapats.
Turen tar omkring 5-7 timmar att gå och är ca 13 km lång. Den högsta punkten, när du har nått toppen, är på 1743 meter över havet.
När vi började närma oss toppen åt jag min medhavda matsäck som Moa gjort åt mig!
Den sista biten upp till toppen var ganska brant och den roligaste delen på turen att gå. Det tyckte inte Manel som har höjdskräck…
Gjende och Bessvatnet ifrån toppen.
Det är så otroligt avslappnande att bara låta benen gå samtidigt som ögonen får vila genom att beskåda den vackra naturen.
Ja, det stämmer att Troye Sivan definerar sig som gay och poträttera kärlek mellan två män i sina videor. Och ja, utav den anledning ser jag att det finns desto större anledning att lyfta fram hans musik. För ja, vi lever fortsatt i en extremt heteronormativ värld. Inte minst ser det så ut inom den komersiella popmusiken. Men självklart väljer jag även att lyfta fram honom baserat på att de tre låtarna här under texten är grymt bra poplåtar.
Jag kommer fortsätta att lyfta fram ett queer perspektiv på min blogg. För en större bredd av berättelser åt folket! Halelujah.
Varsågoda och njut.
Jag befinner för tillfället i lite utav samma sinnestämning som jag gjorde när jag jag sist levde och arbetade i Oslo för två år sedan. En viss skillnad kan jag ändock skönja. Jag har mer utav ett liv nu ändå. Men det finns åter igen många i min närhet som jag upplever lider av sjukdomen girighet. – En sjukdom som jag tidigare tidvis också själv har levt med om jag ska göra en självrannsakan.
Lyssna på Mejas ord och hennes sylvassa kritik. Ta den på allvar.
Meja – All ‘Bout The Money
En riktigt bra popdänga är det också…
Här är min version av låten som jag publicerade för första gången för två år sedan då jag var mitt i hamsterhjulet.
Nu har det till slut blivit dags att publicera bilderna ifrån turen till Bergen som jag, Moa, Rasmus och Sanna gjorde för ett par veckor sedan. 
Vi stannade till vid en stavkyrka.
Vi stannade till på vägen i Gudvangen och beskådade den vackra Nærøyfjorden som finns på Unescos världsarvslista.
Just denna helg så visade det sig att det hölls ett vikingsevent. Det var helt magiskt att se vikingabåten långsamt segla iväg samtidigt som de spelade på tidsenliga instrument.
Vi kom fram till Voss där vi beslöt oss för att sätta upp tältet.
Vi tog en kvällsfika innan vi gick och la oss i tältet. Jag och Rasmus läste texter för varandra. Han sina låttexter och jag mina dikter.
Vi vaknade upp med denna utsikten och beslöt oss för att ta oss ett morgondopp!
Vattnet var iskallt.
Vi stannade till då och då för att beskåda den vackra naturen. Som Moa uttryckte, så är säkert den lilla gumman som bodde i det vita huset i bilden lyckligt lottad som får vakna upp till en sådan majestätisk natur.
Vi började att traska upp mot Fløyfjellet som är ett utav de sju bergen som omringar Bergen.
På vägen upp stannade vi till vid en spännande äventyrspark! Jag kände mig som 9 år gammal igen.
Uppe på berget växte det en massa blåbär.
Utsikt från Fløyen
I denna lilla park pustade vi ut efter att ha vandrat omkring ganska så mycket. Plötsligt när vi låg där så dök det upp en hord av människor med sina mobiler. En grupp av pokemonjägare på 30-40 personer var på jakt efter en Rapidash. Jag förstod där och då på vilken nivå som Pokémon Go har blivit ett fenomen…
På kvällen for vi ut för att upptäcka Bergens uteliv. Efter en del barhoppande hamnade jag och Moa på en gayklubb som heter Fincken. De spelade hits efter hits och människor var lyckliga. Jag och Moa bildade den perfekta duon. Hela vistelsen på klubben var som ett enda stort lyckorus.
På vägen hem hittade vi ett perfekt ställe för att tälta.
Det blev ytterligare ett morgondopp.
Sist men inte minst så besökte vi den berömda meteoritparken i Gardnos!
– Nej, besök inte den meteoritparken. Vi kom fram till en skylt där det stod att vi stod mitt i en krater. Det fanns inga tecken att skymta för att kunna skönja att det var just en krater som vi befann oss i. Då må man ha en väldigt livlig fantasi. En skymf att de låter folk betala för att se på det där. Ett besök avrådes å det grövsta.
En film som på ett humoristiskt, pedagogiskt och direkt sätt visar på hur en i mitt tycke borde förhålla sig till samtycke när en har sex. I min bok så borde denna kunskap vara helt självklar. Dessvärre så finns det oändligt många människor som bär på historier som visar på att det tyvärr inte är så.
Se filmen, dela den och visa den för andra människor.
I helgen så blev äntligen min tatuering färdig! Vad tycker ni? Den symboliserar växtriket och påsken. Två saker som betyder väldigt myhcket för mig.
Vi har haft två stycken couchsurfare hemma hos oss i veckan. Axel ifrån Stockholm och Hannah ifrån Salzburg. De var riktiga liftare och skulle på ett liftarevent ute i skogen en stycke utanför Oslo.
Hannah bjöd på en österrikisk specialitet – kaiserschmarrn. En pannkaksliknande efterrätt.
Post scriptum – Tatueringen är av temporär karaktär.