Mois : décembre 2014

Publié le

Årslista 2014 del 1

Hej alla mina vänner!
Ett år har nu snart passerat och ett nytt står runt hörnet. I dessa dagar  tycker jag man ska ge sig tid för reflektion och ett tillfälle att drömma om det som vill ska hända nästa år.
När jag tänkt tillbaka på året så har jag först tänkt att det har varit ett skitår. Men det är ju inte alls sant när man funderar närmare. Jag ska inte låta mitt tråkiga jobb och en särskild händelse i somras (som jag ev. återkommer till senare) få överskugga allt fint detta året har bjudit på! Skärpning där! Det har minsann varit ett år som bjudit på många fina guldkorn. Dom ska jag bjuda med mig av. Vilka lyckans ostar ni är, mina bloggläsare. Ni tar ju bara russinen ur kakan utav det som skett i mitt liv!
 
Håll till godo
 
JANUARI
Jag jobbade vidare ett par veckor in i januari som telefonförsäljare och trivdes rätt bra med det utmanande jobbet. Jag kände dock att det var lite väl påfrestande och jag ville lära mig än mer spanska. Så jag började att studera igen.
Under min tid som telefonförsäljare fick jag lära känna denna fantastiska människa som jag håller väldigt högt – Lovisa!
Jag och Moa fortsatte även in på detta året att gå på våra älskade Kryptonfester (som nu bytat namn till La Ká)
Det är ett par härliga bögisar som arrangerar denna temafest en gång i månaden. De lägger verkligen ner hjärta och själ i den festen och det märks! Bästa festen i stan!
Jag rakade av mig håret och såg förskräcklig ut och Moas syster kom på besök.
Chillade uppe på takterrassen med Mosis och drack smottie.
Hade en galen craving för sushi och letade land och rike efter den godaste och mest prisvärda sushin i stan.
Firade min födelsedag med Lovisis och Mosis på mitt älskade “Salterio”.
Moa bakade bröd…
och bjöd på kvällsfikemys!
 
FEBRUARI
Jag for till Valencia och turistade!
Det var lika underbart som alltid att få resa bort lite och se någe nytt
Som fantastisk arkitektur av Calatrava till exempel.
I februari var det partaj igen!
 
MARS
 
Fest igen! Denna gång med kristet tema. “No forniques” står det på mig – “För icke otukt!” kan det nog översättas med. Inte lyssnar de på mitten utav bilden på mina ord i alla fall!
 
Moa och jag bjöd in till grillning. Mannen i mitten – Joan Antoni, är en högst besynnerlig man som aldrig ville gå hem trots att vi insinuerade ganska tydligt att det var dags att bege sig!
Hamstermoa och jag for till Ibiza under en helg.
 
Åhhh Uma var på plats! (Moas alter ego)
 
Det var en bra bit över 20 grader varmt. Här satt vi och njöt och lapade sol medan någon stackare någonstans i Sverige samtidigt vid denna tidpunkt gjorde ett matteprov. Ack och ve för den stackaren!
 
 
Livet var gött under de få dagar vi var på denna idylliska lilla ö.
Vi hyrde en moped och åkte runt hela ön! Lyckan var total!
 
En nyfunnen vän.
 
En liten film som illusterar väl hur vi hade det på Ibiza. / Musik: Manel – En la que el Bernat se´t troba
 
APRIL
Jag var klar med spanskstudierna och fick ett gott betyg! Pengarna var vid det här laget nästan helt slut och snart skulle jag bege mig mot Sverige igen.
 
 
Men innan dess så skulle jag hinna få festa lite till.
En indisk färgfest visade sig hållas utanför vårat hus i Clot! Man måste bara älska att bo i en stad som Barcelona när sådant sker!
 
 Make a wish come true!
Då var det dags för “La Diada de Sant Jordi”! Detta är en av Kataloniens största högtider, framför allt i Barcelona. Det är boken och rosens dag internationellt sätt. Över allt i staden säljs det rosor och böcker i små stånd. Hela staden vimlar av folk.
 
Mer info om legenden kring Sant Jordi – eller Sankt Göran som han heter på svenska: Sant Jordi
 
Hela ramblan fylld med bokstånd
 Manel och hans vän Olga
Moa, Anna (rumskamrat) och jag åt på vegetarisk, indisk restaurang som en liten avskedsmåltid.
Sista kvällen i Barcelona spenderades med detta gäng…
 på detta sätt…
 
Inom kort kommer del 2 på min årslista.

Tills dess, ta vara på dig.

Kommentera | Comment

Publié le

Ack och ve!

Hejsan!
Jag vacklar just nu fram som ett kolli själv som har blivit naggat i kanten på lagret. Jobbet är slitsamt, stressen och tröttheten total. Inte har det funnits engagemang och kraft för er, mina kära bloggläsare. Även ni har ju på så sätt fått lida utav detta slitsamma leverne! Det är inte okej. När saker och ting börjar gå ut över er, då vet man att det är dags att gå vidare. Jag måste ju leva upp till devisen “Bloggen före allt”. Ljuset i tunnelen kan jag dock skymta där långt borta, slutet på en era ligger bakom hörnet. En ny ska ta form. Det vankas juletider och den 10 januari slutar jag mitt arbete för att åka ut på äventyr i världen.
2015 ska bli ett riktigt bra, lustfyllt år. Det är viktigt att livet är drivet av lust, oavsett “what they say”, glöm inte det. Då hamnar man rätt.
Nästa år kommer bli allt annat än så innehållsfattigt som livet varit just nu och då kan ni vänta er mycket

spännande inlägg, det vill jag lova!

 

En sak som skiljer ut sig ur vardagstristessen är dock att jag förra helgen åter var tillbaka i Barna! Ja, jag tvungen att undanhålla detta faktum för er på bloggen då Mosis är en av mina allra trognaste läsare. Henne skulle jag ju överraska och var därför tvungen att dra en vit lögn! Jag hoppas att ni har överseende med detta men förstår om ni aldrig kommer att kunna förlåta mig. Jag står dock för vad jag ha gjort! Ett stort inlägg tillägnat denna fina resa kommer inom kort.

En annan spännande sak som skett är att jag varit delaktig i en stor arkeologisk expedition som kommer att gå till historien!

Så här gick det till: Uno var ute och tog en morgonpromenad när han plötsligt luktade till sig något intressant. Ni förstår att kiwifåglar luktar till sig allt spännande. Det var en liten sandkloss Uno hade funnit åt mig. Han sa till mig att det fanns något mycket gammalt och spännande inuti i klossen. Vi for genast till Arkeologiska förbundet i Drammen för att köpa oss mejsel och borste. Sedan började vi att gräva!
Det är tack vare Uno som jag fick vara med om detta äventyr! Love him.

En gammal förhistorisk text fanns även att finna på klossen på något gammalt egyptiskt språk.

Oj, oj, oj! Vi håller på att hitta något!

Det liknar ett djur!

Wow! En välbevarad bebisdinosaurie!

Nu ska detta fyndet på museum!
 
Vi ses mina vänner,
Axel
 
 
 
 
 
Publié le

Återkomsten

Hejsan!
 
Nu är det banne mig dags för mig att berätta vart jag höll hus förra helgen! Jag var nämligen på snabbvisit i Barcelona! Då detta var en överraskning har jag inte heller kunnat delge detta stora ögonblick för er här på bloggen. Jag hade faktiskt väldigt höga förväntningar på denna resa och jag trodde mig veta hur det skulle kännas att komma tillbaka. Det visade sig, till min förvåning, att det skulle bli en ganska bitterljuv resa på många sätt. Jag trodde att jag enkom skulle njuta. Men icke. Jag grät några gånger vill jag minnas, över det liv jag lämnat bakom mig. Missförstå mig inte, jag ångrar inte valet att flytta därifrån, men ändock så blev det en stor kontrast till det som ju skulle vilja kalla det tämligen trista livet som jag lever nu, och den perioden som jag skulle vilja kalla den bästa i mitt liv hittills. Det var en period (utan att försöka förhärliga överdrivet mycket) där jag kände mig tillfreds och harmonisk. Efter ett par års rotlöshet kände mig hemma i den staden, det var mitt hem. Jag hade vänner, fester, utflykter, studier; kort och gott mitt liv där. Jag befann mig på en plats där jag ständigt kunde vara i en lärande process (genom spanskan och katalanskan syftar jag särskilt på) som gjorde att jag fick en daglig dos stimulering vilket i sin tur gjorde att min kreativitet  och intresse för kultur växte. Och alla dessa underbara människor som bor i den staden… <3

Finaste Lovisa som varit min medkumpan till att överraska de andra mötte uppe mig på Placa Espanya. Saknar ord för att berätta hur härligt var att få prata IRL (som det kallas nu för tiden) med denna tös. Bodde hemma hos henne i Poble sec som visar sig vara ett guldkorn i Barcelona som jag helt missat! Vilka fina samtal vi hade… Vi är på samma våglängd hon och jag.

Stadigt med mat.

Sedan kom ögonblicket då vi överraskade Mosis som inte visste om att den förlorade sonen återvänt! Jag var riktigt nervös innan jag klev in på veganpizzerian för att se hennes reaktion. Men det blev så bra så.
Pluttan. Var lika underbart som vanligt att umgås med denna coola brud. <3 Så glad för hennes skull att hon nu för övrigt frigjort sig ifrån sitt jobb och kan ägna sin tid åt viktigare saker.
Cale och Mosis
 
 
Åhhh!
En av alla de saker jag saknar med Barna är alla de spännande små platserna som finns gömda i stadens alla trånga små vrår. Detta var en man som var ett stort fan av Messi och som åkt runt på en traktor i landet för att samla ihop blommor som han senare vill ge till sin idol. “Om man har en dröm, då borde man väl följa den?” frågade han mig. “Absolut” var mitt svar, Pluttig men lite väl efterhängsen på Mosis för våran smak kanske.
Moas syster Amanda och hennes boyfriend har flyttat till stan. Lillasyster My var på besök. Tårtan på bordet kunde ju inte Mosis äta. Jag hade klantigt nog köpt en tårta som innehöll ägg! Generalfel! Aj, aj, aj. Vidare god var den inte ändå.
Tillsammans i Paris!
 

Vi gick till ett av mina absoluta favoritställen i Barna en “tetería” som heter Salterio som jag skrivit om tidigare här på bloggen för runt ett år sedan. My och en superskön brutta som heter Anna hängde på.

 

Julbelysningen är uppsatt.

 
Vi smög upp på hotellet i Raval som nu egentligen är stängt för allmänheten, för att få utsikt över staden.

Ny gatukonst som tydligen finns på lite olika håll i staden.

 

Alla uppskattar inte gatukonst tydligen… “Ajuntament de Barcelona” betyder Barcelona kommun… jag tyckte detta var lite roligt.

Vi åt god mat på Veggie garden.
Men Manelis då? Självklart träffade jag även han. Dock inte på lördagen när jag anlände. Meningen var ju att jag skulle överraska även honom, Men jag fick helt enkelt inte tag på honom. Tror jag var och knackade på tre gånger på hans port och ringde runt 30 samtal. Blev nervös över att jag kanske inte skulle hinna se honom på grund av mina fånigheter med att överraska. Till sist skrev jag desperat på fejjan att jag var i stan och ville träffa honom! Vi tog en promenad tillsammans och snackade. Fick sova hemma hos honom ett par timmar his honom också. Han gjorde det så fint och bäddade upp och hade sig.
Denniss, Miriam, mina gamla lärare och alla andra planerar jag att besöka i januari då kommer jag tillbaka till Barcelona. Det blir första anhalten på en omfattande Europaresa. Mer om detta senare.
Continuará…

Kommentera | Comment

Publié le

Uppdatering

Hej mina älsklingar där ute i cyberspejs!
 
Jag har inte uppdaterat på evigheter på grund utav att jag känner mig väldigt sliten, okreativ och passiv på grund av jobbet som jag har. Dessvärre så är det så. Var dag så räknar jag ner dagarna och bokar av dag för dag på min kalender.
Inte många dagar kvar nu. Jag slutar den 10 januari.
 
Igår så var det företagsfest och jag kände mig lite malplacé. Det finns ett fåtal ifrån mitt jobb som jag tycker om och gillar att umgås med. Flertalet känner dock ingen direkt samhörighet med. Efter middagen och en tråkig stand-up-show så gick vi ut på en klubb som heter Lawo. Det är en dansklubb, men ingen var intresserad av att dansa, man vill bara stå i baren och supa sig full. Det går inte an för mig. Jag tänkte på min kära vän Moa som så fort hon känner för att gå hem bara utbrister “Nej nu går jag hem!” och sedan gör det. Igår gjorde jag det också. Men inte gick jag hem. Jag gick istället till gayklubben Elsker och träffade två gulliga, supertrevliga killar som jag dansade med natten lång. Vi utbytte nummer och på hemvägen “boundade” jag med en tjej som jag snackade med på bussen hem. En riktigt lyckad kväll alltså, tack vare att jag tog makten över min egen tid.
 
Jag lämnar er med smörsångaren David.  Det är lika bra att han lämnar den där dumma flickan som sårat honom så mycket!
Fièrement propulsé par WordPress